I exakt en vecka jobbade jag tills den kom och tog mig...
Förkylningen. Alltså de där jädrans bussarna/tunnelbanan. Fy och usch så snuskigt smittsamt det är. Jag var så glad att ha klarat mig så bra hela sommaren trots en ganska så hög stressnivå och när det gått 1½ vecka hemma i Sverige började jag hoppas på att jag skulle klara mig. Shi fick jag.
Efter helgens fantastiska Möhippa är det inte direkt bättre. Jag började bli sjuk redan innan och kan väl inte påstå att aktiviteterna gjorde mig friskare. Men... Sånt man får ta. En förkylning är väl inget att gnälla om.. eller? Bara den inte blir som den jag drog på mig i våras. Usch så länge jag var sjuk då. Det har jag sannerligen ingen lust med igen.
Nu dricks det te, vilar från onödig aktivitet, sprayar och sover så många timmar per natt jag kan. Jag vill och behöver bli frisk ganska så omgående. Typ nu.
Jag vet att det är många om är sjuka nu. Det är inte mer synd om mig än om någon annan.
Har du klarat dig eller är du också offer för "komma-tillbaka-till-jobbet/skolan/förskolan-bacillerna"?